I fjol fick Aneby kommun ett överskott på 4,3 miljoner kronor. Inför 2018 budgeterades det för ett plus på drygt 9 miljoner kronor. Uppföljningen efter första tertialet pekar mot helt andra siffror.

Nu ser resultatet, enligt prognosen,för helåret i stället ut att landa på minus 12,4 miljoner kronor. Jämfört med budgeten handlar det alltså om en skillnad på 21,4 miljoner.

– Men det är ett worst case scenario, säger kommunstyrelsens ordförande Lars-Erik Fälth (C).

Sociala avdelningen

Den största avvikelsen står sociala avdelningen för. Där förväntas budgeten i år överskridas med 23,4 miljoner kronor.

– Många andra kommuner har haft en hög kostnadsutveckling inom den sociala sektorn, men vi har legat något efter. Nu är vi på samma nivå och har i någon del till och med passerat.

Redan förra året såg man vartåt det lutade.

– Vi påbörjade då ett arbete, men det tar lite tid att genomföra saker, säger Beata Allen (C) ledamot i kommunstyrelsen och ordförande för sociala utskottet, och fortsätter:

– Vi har hittat en del sätt att sänka kostnader. Ett är att flera verksamheter delar på personal, ett annat att se över inköpsdelen.

Svårigheten att rekrytera socionomer har tvingat myndighetsenheten att köpa dyra konsulttjänster. Läget har dock förbättrats, framför allt eftersom föräldraledig personal är på väg tillbaka.

– För att avlasta socionomerna anställdes i fjol också en mottagningssekreterare.

En annan stor utgift är institutionsplaceringar.

– Vi har ett exempel som kostade 6 000 kronor per dygn.

Enligt LVU

Beata Allen påpekar att kommunen måste agera enligt LVU, lagen om vård av unga. Där görs avvägningar som bygger på grundliga utredningar.

– Det är väldigt svårt att budgetera sådan verksamhet och det är ju också människor vi jobbar med.

Snabbare utskrivningar från sjukhus har ökat trycket på hemsjukvården, hemtjänsten samt korttidsboendet.

– I sak är det rätt att göra så. Om man ser till människan ska man inte vara kvar i slutenvård längre än nödvändigt, men kostnaderna skjuts ju över på kommunerna, säger Lars-Erik Fälth.

En del av placeringar av ensamkommande barn på HVB-hem har också kostat en del. Där hoppas kommunen dock kunna få tillbaka ett antal miljoner från Migrationsverket.

Barn- och utbildningsavdelningen ser ut att överskrida sin budget med 3,2 kronor. Det beror framför allt på ökade gymnasiekostnader.

– Man vet aldrig hur många som flyttar till och från kommunen eller går ett fjärde år, säger Fälth.

En del av verksamheten ser ut att få ett bättre resultat än budgeterat. Det är finansförvaltningen, som beräknas få ett överskott på 6,7 miljoner kronor för helåret.

Trots det tuffa ekonomiska läget vågar både Lars-Erik Fälth och Beata Allen andas optimism.

– Vi har analyserat hela den kommunala verksamheten och vet vad underskotten beror på. Det viktigaste nu är att vidta åtgärder, göra rätt saker och att fatta rätt beslut, säger han

– Det blir också värdefullt inför framtiden. Vi har byggt en kunskap ner i alla led som vi får nytta av under kommande tuffa år, säger hon.

Samtliga verksamheter har nu fått i uppdrag att titta på hur de skulle kunna minska sina underskott. Några krav på en viss procent finns inte.

– Det övergripande målet för kommunen är naturligtvis svarta siffror för 2018, men det är lätt att det ses som ett misslyckande om man inte når ända fram.

Tertialuppföljningen blir ett ärende på dagordningen när kommunfullmäktige sammanträder den 18 juni.

Läs mer: Delårsbokslut bättre än väntat