Annons
Vidare till tranastidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Skärpning önskas om klimatmål

Skarpare klimatmål redan till 2030 och nya delmål på vägen. Så vill EU-parlamentets svenska klimatgeneral gå vidare i striden för ett utsläppsneutralt EU om 30 år.

Jytte Guteland (S) är EU-parlamentets huvudrapportör för förslaget om en ny klimatlag och därmed den som i första hand ska försöka hitta enighet om parlamentets linje.

När hon nu presenterar sitt utgångsförslag vill hon skärpa målen direkt. Redan år 2030 vill hon se en minskning av koldioxidutsläppen med 65 procent jämfört med 1990. Det är rejält mycket mer än de 40 procent som de tidigare fastslagits och som kommissionen öppnat för att höja till 50 eller 55 procent.

– Det här är en viktig ambitionsökning. De första tio åren är helt centrala, säger Guteland på en webbsänd presskonferens på tisdagen.

– Det kommer att bli en tuff debatt gentemot vissa medlemsländer och i EU-parlamentet, men jag är villig att ta den fajten.

Klart i höst?

Förslaget om den nya klimatlagen lades fram av EU-kommissionen i början av mars och har som huvudmål att göra EU klimatneutralt år 2050.

På vägen dit vill Guteland också ha nya delmål inskrivna till 2040, kring 80-85 procent.

Hennes förslag till parlamentslinje ska presenteras för parlamentets miljöutskott i mitten av maj, med förhoppning om att kunna röstas igenom där under sommaren och av hela parlamentet i september. Därefter vidtar sannolikt tuffa kompromissförhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet som också ska säga sitt om kommissionens förslag.

Målet är ändå att få slutlig enighet om klimatlagen redan i år.

Lövin välkomnar

Från regeringen i Sverige välkomnas Gutelands förslag.

"EU:s klimatmål behöver höjas. Sverige och andra ambitiösa länder behöver samarbeta med Europaparlamentet för en ambitiös klimatlag. Nettonollmålet ska gälla för varje land, inte bara för EU som helhet. Det är också viktigt att se över annan lagstiftning i EU så att den är i linje med klimatmålen", skriver miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) i en sms-kommentar till TT.

Framför allt i Östeuropa finns samtidigt både medlemsländer och EU-parlamentsledamöter som snarare vill skala ned, skjuta upp eller rent av dra tillbaka hela klimatlagen för att låta EU i stället koncentrera sig på att möta coronakrisens ekonomiska effekter.

Fast det går inte, anser Guteland.

– Klimatet lyssnar inte på andra kriser. Den globala uppvärmningen pågår hela tiden. Därför måste EU arbeta parallellt.

Ny klimatpanel?

EU-kommissionen har i sitt ursprungsförslag velat ge sig själv rätten att vid behov trycka fram tuffare åtgärder, genom så kallade delegerade akter. Det har dock fått tummen ner av både medlemsländerna och EU-parlamentets rättstjänst och är därför slopat i Gutelands förslag.

I gengäld vill hon passa på att skapa EPCC – en EU-motsvarighet till FN:s klimatpanel, IPCC.

– Det viktiga är att all klimatpolitik ska bygga på aktuella siffror, säger Guteland.

Wiktor Nummelin/TT