Annons
Vidare till tranastidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Ryckighet hotar jobben

Det är rimligt att utbetalningar följs upp, men det är inte företagen som bär skulden för att reglerna är vaga.

Sverige står på randen till en djup ekonomisk kris. I mars slogs rekord i antal varsel – fler än under inledningen av finanskrisen (SVT Nyheter, 30/3). Och regeringens ryckiga stödåtgärder sätter fortsatt käppar i hjulen för företag, i stället för att bidra med lätthanterlig hjälp för att klara krisen.

Sedan coronakrisen tog fart har flera ekonomiska åtgärder tagits fram. Men det verkar saknas kontroll över vilka som får ta del av dem. Regeringen har därför tillsatt en ”anti-fuskgeneral” för att ta reda på om stöd som betalas ut används på fel sätt. Det är rimligt att utbetalningar följs upp, men det är inte företagen som bär skulden för att reglerna är vaga. Regeringen verkar vilja ge sken av handlingskraft genom att hitta på en lustig titel, snarare än att erkänna misstag.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har meddelat att lagen om stöd för korttidspermitteringar dessutom kan komma att ändras (SVT Nyheter, 4/5) eftersom vissa företag har gjort aktieutdelningar samtidigt som de har fått stöd. Nu har Tillväxtverket backat, och ändrat tolkningen av lagen. Företag som gör aktieutdelningar får inte längre stöd. Men sådana ändringar i efterhand sätter företag på pottkanten.

Om företag inte kan lita på att de får de pengar som utannonserats blir de också mindre benägna att ta emot stöd för att kunna behålla anställda. Sverige befinner sig just nu i stormens öga. Den ekonomiska coronakrisen har redan slagit ut tiotusentals jobb, och kommer sannolikt att slå ut många fler jobb. Att börja omvärdera stödet samtidigt som företag går på knäna kan få ödesdigra konsekvenser.

Det ekonomiska utrymmet för företag är begränsat. I en enkät framgick att hälften av svenska företag har likviditetsproblem (Svenskt Näringsliv, 29/4). Att dra tillbaka utlovade tillskott är knappast ett sätt att skydda jobb, aktieutdelning eller ej. Företagen har lovats ett stöd och anpassat sig därefter. Om de i efterhand ska betala tillbaka tillskott till staten, ökar risken för att de behöver säga upp anställda eller rent av gå omkull.

Begränsningar av aktieutdelningar kan även få negativa konsekvenser. Det kan bli en signal till aktieägarna att börja sälja av sina aktier, vilket sedan leder till börsfall och färre investeringar i företag. Förvisso bör ansvarsfulla företag ha tagit höjd för en kris, men nu har de kunnat räkna med extra resurser. Dras de tillbaka i efterhand håller inte företagens ekonomi.

Det är inte heller första gången regeringen lovar en sak, men sedan levererar en annan. Det utlovade slopade karensavdraget var inget avdrag, utan en ersättning som bara uppgår till halva lönen. Ryckigheten skadar trovärdigheten för politiken. Företag bör kunna lita på att lagt kort ligger.

Delar av stödet som nu betalas ut kommer kanske visa sig vara överflödigt, och risken finns att det används på ett sätt som från början inte var syftet. Men riskerna med att regeringen lovar en sak och sedan backar är desto större. Det kan inte en ”anti-fuskgeneral” lösa.