Ledare

Många kommuner vill genomföra en hårdare variant av den danska portningen.

Foto Jeppe Gustafsson/TT

Våren 2018 blev det politisk uppståndelse i Sverige. Danmarks högerregering, understödd av populistiska Dansk Folkeparti, lade fram ”ghettopakken” – ett lagstiftningspaket med 22 åtgärder för att fram till år 2030 minska segregationen i 22 bostadsområden.

Förslagen var hårda och mjuka. Vissa brott, som brott mot vapenlagen, skulle ges dubbelt så höga straff om de begicks i de 22 områdena som på annan mark. Polisnärvaron skulle stärkas och de kriminella drivas ur gettona.

Samtidigt skulle kommuner inte få anvisa bostadssökande till områdena om en i hushållet under minst sex månader levt på offentliga bidrag. Den som ändå valde att flytta till de 16 värst utsatta områdena skulle få sänkt socialbidrag. Den som fick flyktingbidrag fick inte flytta till de värsta områdena.

I Sverige anade vissa undergången. DN:s dåvarande politiske redaktör Per Svensson kallade allt för ”bottenlös cynism” (1/3-18). En osignerad ledartext i samma tidning (13/7-18) beskrev paketet som ett ”hån mot rättsstatens principer”.

Ledaren befarade ”en ”brain drain”, där de som med hjälp av exempelvis goda skolresultat lyckas göra någon form av klassresa flyttar”. Ja, vad händer med rättsstaten om människor får leva i lugn och ro långt bort från kriminella?

Den riktiga frågan är varför uppståndelsen var så stor. Paketet gav exempelvis förtur till bostäder i områdena för de med högre utbildning eller jobb. För barn med språksvårigheter erbjöds sommarskola. Och det var inte första danska gettopaketet, men det sjätte sedan 1994.

Nu har de danska tankarna nått Sverige och Småland. I höstas enades Januaripartierna om att ändra ebo-lagen, som ger likadan ersättning till asylsökande om de skaffar eget boende som om de bor på Migrationsverkets anläggningar.

Sedan årsskiftet får 32 kommuner, däribland Jönköping och Växjö, dra in ersättningen för de som flyttar till och bor i eget boende i utsatta områden – en hårdare metod än den danska.

Kommunerna får själva peka ut vilka områden som gäller. Jönköpings kommunalråd Ilan De Basso (S) välkomnar ändringen. Välfärdsutskottet ska nu diskutera var undantaget ska gälla (JP, 6/2). Nära till hands ligger Råslätt som av polisen klassats som utsatt område. I Växjö är Araby ett särskilt utsatt område.

I S-fästen som Malmö, Göteborg, Katrineholm och Eskilstuna signalerar nu den politiska ledningen att hela kommunen ska undantas och sluta ta emot asylsökande. Även borgerligt styrda kommuner som Halmstad, Landskrona, Helsingborg och Kristianstad vill undantas.

Är det dags att fördöma nordisk demokrati igen? Nej. I Danmark gällde åtgärderna alla som begick ett brott på en viss plats. I Sverige gäller ändringarna alla asylsökande.

Tidigare mandatperioder var alla övertygade om att Sverige gjorde allt rätt. Sen ville alla prata om varför det var fel. När vi nu ser konsekvenserna kan vi ställa nya frågor om hur vi vill ordna våra samhällen.

Det kan även vidga diskussionen om valfrihet kontra ansvar på individuell och politisk nivå. Systemen måste kanske byggas om för att få med de större sammanhangen och de svåraste delarna.

Att förstå hur ideologi kan stå i vägen för de mål vi har kan förbättra samhällsdebatten. Det är enkelt att som mittenliberal gå emot ett annat lands högerregering. Men hur förhåller man sig till problem, och politiska förslag för att lösa dem, nu när även ”anständiga” partier för fram dem?

En människa ändrar inte mening för att vissa partier ”kontrollerar” en debatt, utan bara när förnuftet säger att det är rätt. Att erkänna förnuftets svaghet inför verkligheten gör oss alla starkare.