Annons
Vidare till tranastidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: En bild som (kanske) inte borde ha tagits

Ska ledande personer tvingas fotograferas barfota för att lyfta poängen med jämställdhet?

Skippa kavajen och andra stela kläder. Bär något mysigt, typ en stickad tröja. Tänk höstkänsla även om det är mitt i vintern. Om vädret tillåter att fota utomhus vill vi se rosa kinder och vind i håret. Tvingas vi vara inne får du ta av dig strumporna och posera framför en segelduk. Kura upp på dig på en filt, eller sitt lite nonchalant på en stol. Se vacker ut!

Hade ett tjugotal av länets unga ledande män fått dessa instruktioner? Hade de ens blivit ombedda att fotograferas i en studio och inte i sin arbetsmiljö? Och vad hade de svarat? Svaret på alla frågor är sannolikt ett kraftigt nej. Så varför ska länets unga ledande kvinnor porträtteras så här?

Det är en tråkig fråga att behöva ställa. Men den är direkt nödvändig. För textens inledande stycke är inte ledarredaktionens raljerande, utan en summering av de instruktioner som gick ut till ett tjugotal unga kvinnor i länet som nominerats till utmärkelsen ”Årets unga ledande kvinna”.

Bakom utmärkelsen står Science Park och Handelskammaren i Jönköpings län. Företagspartnern Poolia har gjort urvalet från det hundratal nomineringar som inkom. (För full transparens: Hall Media är mediepartner till utmärkelsen och vd Mats Tidstrand sitter i juryn. Kommunikation och innehåll sköts dock externt.)

Hur vill arrangörerna bidra till att förändra hur kvinnor i ideella, privata eller offentliga organisationer porträtteras? Hur ska utmärkelsens syfte – att kvinnor är kompetenta ledare – framträda när bilderna säger något annat? I tidningens nyhetsdel kan ni i dag läsa en artikel om bilderna där arrangörerna förklarar idén med fotograferingen.

”Det var ett högst medvetet val att inte porträttera de nominerade som typiska manliga chefer,” säger projektledare Maria Göransdotter. Det är en bra poäng.

Ledar- och chefskap kallas ofta för maskulina domäner. Även kvinnor som rör sig i dessa väntas falla in i ledet. Ett bra exempel på detta är Caroline Farberger, vd för Ica Försäkring, som i sitt sommar- och vinterprat från 2019 visar hur hon efter sin könskorrigering fick helt andra insikter om hur kvinnors röster exkluderades och beslut fattades av männen – i sin egen ledningsgrupp som hon själv fortsatte att arbetsleda.

Bland chefer var Jönköping för några år sedan landets minst jämställda län. Med en lång tradition av industri och företagande är det inte mer än rimligt att näringslivet tvingas syna sina egna fördomar om traditionen ska hållas vid liv. På så sätt är utmärkelsen viktig, och dess signalvärde ska inte underskattas.

Hur bilder tolkas är svårfångat. Desto mer frispråkiga är dock instruktionerna. Rosa kinder, vind i håret, barfota, var vacker. Till en man? Inte en chans.

Inom företagsetik har det länge pratats om ”green washing”: att företag börjar ta tydlig ställning i klimat- och miljöfrågor för att tvätta bort uppfattningen att deras varumärke inte är så grönt. Bilderna på de nominerade signalerar en sorts pink washing: ett pris åt kvinnor, men mindre för kvinnan.

För varför skulle kvinnorna undvika ”stela kläder”? Hur speglar det polisinspektören från Värnamo som varje dag bär uniform, eller de två cheferna från Ikea där anställda allt som oftast går i gult och blått, eller enhetschefen för försörjningsstöd i Gislaveds kommun, eller mjukvaruchefen på SVP i Huskvarna som leder ett team med tjugotalet personer? I stället bryts kopplingen till den framträdande yrkesroll de uppmärksammas för att lyckas i.

Förändring börjar hos individen. Forskning visar att kvinnor oftare tar på sig frivilliga uppgifter på en arbetsplats. Om de inte lägger mer tid på jobbet än män för att hinna de formella uppgifterna, kommer deras arbetstid då bestå av en större andel uppgifter som inte leder till befordran. Lojalitet på arbetsplatsen är bra – så länge den inte kommer på bekostnad av en själv.

Men det behövs även konkreta åtgärder. Hur ska kommande generationers ledare kunna vara närvarande småbarnsföräldrar? Hur kan en bransch eller ett företag möta anställdas behov innan vi ropar på lagstiftarna i Rosenbad? Hur ska lön sluta styras av kön?

Tyvärr talar bilderna med kluven tunga om hur länets unga kvinnor ska betraktas. Det kommer varken att lyfta personerna eller organisationerna.