Annons
Vidare till tranastidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustav Juntti: Gör ditt jobb, Bolund!

Bostadsminister Per Bolund (MP) vill göra om kontor till bostäder. Att den egna politiken står i vägen tycks ministern frånse.

Coronapandemin förlänger hemmajobbandet. I Sverige ska det fortsätta under hösten, enligt Folkhälsomyndigheten. Vissa bolag har sagt att de anställda ska arbeta hemifrån till nästa sommar. Andra har sagt att förändringen är permanent och att kontorsarbete är frivilligt.

Fastighetsbranschen handskas redan med insikten att butiker som koncept kan ersättas av virtuella provrum och digitala kassor och att stora parkeringshus- och -garage står tomma i framtidens bilfria städer.

Pandemin har introducerat nästa ekonomiska dödvikt: oanvända kontorslokaler. Och de är oftast dyra, vilket förstärker den ekonomiska risken.

Bostadsminister Per Bolund (MP) ser därför att tomma kontorslokaler ska göras om till lägenheter. Det kan ”skapa boenden för många fler människor” (TV4, 31/7) och mildra bostadsbristen.

Det är uppfriskande att höra ledande politiker visionera om hur tom golvyta ska betraktas i en alltmer cirkulär ekonomi. Men Bolund är övertydligt befriad från all form av politiskt ansvar.

I en Sifo-enkät av HSB (13/3) menade nio av tio väljare att regeringen inte ”har gjort något åt bostadsbristen det senaste året”. 46 procent vill att regeringen ser över bolånetak och amorteringskrav för förstagångsköpare.

Samtidigt uppmanade ett enhälligt finansutskott regeringen till samma sak: utred hur dessa två åtgärder påverkat bostadspriser och hushållens skuldsättning. Det är bra, vilket förstås irriterar Bolund.

När Liberalerna inför valet 2018 gick ut med att de ville avskaffa det nya amorteringskravet menade ministern att partiet ”skapar osäkerhet” (DN, 9/5-18). Bolund ansåg att det skärpta kravet ”visat sig fungera”.

På ett sätt stämmer det. Det senaste amorteringskravet minskade snabbt efterfrågan på bostäder. Byggbranschen beräknar effekten till 7800 färre byggda bostäder per år och 0,5 procents lägre BNP-tillväxt. Ihop med bolånetaket är BNP-effekten det dubbla.

Och eftersom ingen lånar till en hyresrätt sätter kravet ytterligare press på en ansträngd hyres- och andrahandsmarknad – och därmed även marknaden för svartkontrakt.

Inte så konstigt att bostadsministern vill att fastighetsbranschen ska trolla fram nya bostäder. När ens egen politik fått marknaden att gå i stå är det mycket enklare att uppmana andra att göra något än att skapa ny, fungerande politik.

Det finns även praktiska aspekter som lär sinka omvandlingen från kontor till boende. Varken armering, ventilation, stomme eller vatten- och avloppssystem är anpassade för att hysa badrum och kök i de blivande enheterna.

Det kan vara byggnadstekniskt möjligt att bygga om, men frågan är om det är ekonomiskt rimligt – särskilt med tanke på de myckna byggregler och föreskrifter som Boverket ställer upp. Branschen tror omställningen som Bolund ser blir ”svår kortsiktigt” och hänvisar till just alla regelverk.

När MP la sin budgetmotion 2010 för att komma tillrätta med finanskrisens effekter på Sverige avsattes tio miljoner kronor till ”ett kompetenscentrum för bullerfrågor”. På senare år har partiet lättat på sin dogmatiska ljudlinje och tillåtit byggnation närmre motorleder.

Kontor ligger ofta centralt i städer. Ska lokalerna fyllas med barnfamiljer i stället för banknissar lär det behövas ytterligare uppluckring av bostads- och bullerregler.

Kanske innehåller regeringens höstbudget tio nya miljoner eller en ny utredning. Fler bostäder och kortare bostadsköer tycks dock orimligt för folk att vänta sig av självaste bostadsministern.