Annons
Vidare till tranastidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Vårdpersonal ska ägna sig åt patienter

Låt oss frigöra resurser i välfärden. Det kan rädda liv, skriver två representanter för arbetsgivarorganisationen Almega.

Vi är ännu mitt i pandemin, men det finns redan viktiga slutsatser vi måste dra av erfarenheterna så här långt. I vården har det blivit särskilt tydligt att hårda prioriteringar måste göras för att resurserna ska räcka till.

Den viktigaste resursen är vårdens professionella och den kompetens de besitter. Ändå händer det att dessa tvingas ägna tid åt också andra arbetsinsatser, som inte alls har med den direkta vården att göra.

Våra medlemsföretag tillhör de specialister som kan avlasta vårdproffsen. Att anlita deras medarbetare till de avancerade städinsatser som krävs när smittan ska hållas borta är samma sak som att ge sjuksköterskan och ambulanssjukvårdaren mer tid till patienten. Vi frigör resurser i välfärden.

Ett exempel är den nödvändiga saneringen av en ambulans efter transport av en patient med möjlig covid-19-smitta. Alla vet att ambulanspersonalen är eller har varit extremt ansträngd under pandemin, beroende på smittläget i regionen.

Flera medier har följt ambulanspersonal i deras viktiga arbete och bland annat beskrivit hur saneringen av ambulansen måste skötas extremt noga, och därmed tar tid.

Men i många regioner, till exempel Jönköping, är det ambulanspersonalen själv som sköter saneringen – alltså vårdutbildade personer som borde lägga allt fokus på de akut sjuka patienterna.

En ambulanssjuksköterska berättar för Dagens Nyheter att det kan ta henne flera timmar att städa, och att hon egentligen skulle behöva ännu mer tid för att rengöra alla ytor.

Men så går det inte till överallt. Göteborg-Postens ambulansreportage beskriver hur rutinerna i Göteborg ändrades mitt under pandemin.

I april inrättades med hjälp av ett saneringsföretag bemannade stationer vid två sjukhus, där ambulansen städas medan patienten skrivs in och personalen får en stunds återhämtning.

Ambulanssjukvårdaren Johanna Ohldin var minst sagt nöjd med förändringen: ”Det är ren lycka. Dels blir det professionellt sanerat, dels kommer vi iväg mycket snabbare och hinner hjälpa fler patienter.”

Samma modell tillämpas i Region Stockholm. Där vinner ambulansorganisationen 40 timmar per dygn som i stället kommer patienterna till del.

Exemplet med ambulanserna visar tydligt hur vården ofta missar det självklara - att vårdens professionella måste få ägna sig åt just vården.

Annars finns risken att resurserna inte räcker till. Att en ambulansutryckning dröjer för länge, för att ambulanssjuksköterskan var upptagen med att rengöra bilen.

Detta problem finns också på andra håll i välfärden. Lärarförbundet har slagit larm om att förskollärare tvingats sköta covidstädningen.

Enligt en undersökning som Kantar Sifo gjort på Lärarförbundets uppdrag angav 34 procent av förskollärarna att de själva måste göra den extra städning som krävs för att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Dessutom anger 29 procent att det trots kraven inte görs någon extra städning.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand har påpekat att lärarnas och förskollärarnas kompetens ska användas till undervisning.

I stället borde kommunerna köpa in de särskilda tjänster som nu behövs från företag som påverkas svårt av krisen. ”Detta skulle stärka välfärden, samtidigt som det räddar riskutsatta jobb i den privata sektorn.”

Vi kan inte annat än hålla med, med tillägget att det hos medarbetarna i våra företag finns en särskild kompetens när det gäller hygienkrav i coronatider. Att anlita dem är inte bara att rädda utsatta företag. Det är att rädda liv.

Marco von Peltzer

ordförande, Almega FM-företagen

Håkan Salvall

ordförande, Almega Saneringsföretagen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel