Annons
Vidare till tranastidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

De sprider glädje på distans

Kylig blåst sveper runt knutarna men Vuxenskolans cirkelledare sjunger glatt om vårvindar friska där de står på gården till seniorboendet Skogsborg. Genom fönstren på glänt hörs applåder och glada tillrop från publiken på insidan.

Carolina Dolon och Lisbeth Andersen har riggat upp en högtalare och två mikrofonställ på en av Skogsborgs uteplatser. De står vända mot två stora fönster för där innanför sitter deras publik, väl skyddad för såväl dagens kyliga vindar som corona.

– Vårvindar friska leka och viska, sjunger de nyblivna gårdsmusikanterna ändå som om de faktiskt tror på det.

En stund senare klämmer de i med ännu en härligt solig låt, nästan som på trots:

– Välkommen gröna granna sköna sanna sommar.

Glatt återseende

Carolina och Lisbeth går närmare rutan för att se vilka som sitter runt bordet där innanför. De hejar glatt på alla bekanta ansikten, för här är de väl hemmastadda efter många tidigare besök – på insidan.

– Vanligtvis brukar någon av oss cirkelledare komma till Skogsborg varje vecka, men då handlar det mer om samtal kring minnen eller att vi roar oss med lite nutidsfrågor eller musikfrågelek. Det är så roligt med våra kontakter, säger Carolina.

Därför blev hon och kollegorna först rätt nedstämda när det stod klart att äldreboendena skulle stängas för besökande på grund av coronarisken. Men det tog inte många dagar förrän de gaskade upp sig och insåg att här gällde det att tänka på annat sätt. De försökte se möjligheter i stället för tråkigheter.

– Vi var rätt snabba med att göra videoinslag med underhållning. Det gick bra men när vi prövat det kände vi att det ändå inte riktigt kunde ersätta den där mänskliga kontakten som vi brukar ha. Och tittar på tv gör ju många äldre så mycket ändå om dagarna, säger Carolina och Lisbeth.

– Live är ju så mycket bättre! Även om vi inte kan få närkontakt är det i alla fall fint att se varandra.

Prövade nytt grepp

Därför sadlade cirkelledarna snabbt om till gårdsmusikanter och sedan mars besöker de nu Nässjö kommuns äldre boenden två och två efter ett bestämt schema som rullar på tills vidare.

– Det är faktiskt kul att utmana sig själv och göra något nytt. Jag som knappast hade hållit i en mikrofon innan står här nu, säger Carolina.

– Och jag har tränat på låtarna där hemma och knappt trott att det skulle gå, men så gör det ändå det, säger Lisbeth.

Repertoaren är blandad och till några av låtarna ser de till att publiken får röra på sig lite också. Gårdsmusikanterna är så sprittande glada och fulla av positiv energi att det ska mycket till att inte ryckas med. Några skolbarn som passerar stannar till och börjar digga och göra moves.

Salig blandning

Den här dagen blandar Carolina och Lisbeth Dan Andersson, Lill-Babs och Anita Lindblom med Jungfru skär och Det lilla ljus jag har.

– Det gäller att tänka på alla och vi vet att många uppskattar en andlig sång också, säger de.

När det varit fint väder har de äldre suttit ute och lyssnat, eller följt dem från sina balkonger. De glada leendena har varit många och det är de i dag också, även om de inte syns så väl genom glasrutorna.

Några äldre har tagit på sig fleece för att kunna hojta lite glatt småprat till sina omtyckta cirkelledare som står flera meter nedanför dem.

– Nästa gång vi ses hoppas vi att det är solhatt på! säger Carolina och Lisbeth glatt till sin publik innan de packar ihop utrustningen och drar vidare till nästa äldreboende på listan.