I DAG

Och som alla vet betyder lucia inte bara mys och lussekattsätande utan också stora portioner drama.

Och då syftar jag inte bara på det gamla vanliga som barn som sjunger falskt, tärnor som svimmar, hår som börjar brinna på grund av stearinljusen eller bråket om vilken Staffanvisa som ska sjungas.

Inte heller syftar jag på det alltid heta ämnet om huruvida lucia-röstningen är en popularitets- eller skönhetstävling med tillhörande debatt om hur röstningen i så fall ska gå till (en diskussion som för övrigt påminner mycket om Melodifestivalen vars röstsystem också är kontroversiellt.)

NEJ, DET

Det kan handla om lärare som förbjuder pepparkaksgubbar i luciatåget på grund av överdriven rädsla för att stöta sig med personer med "brun" hudfärg och det kan handla om fotoförbud under barnens uppvisning.

I år följde lucia traditionen och gav oss ytterligare en riksdebatt. Den här gången var det varuhuskedjan Åhléns som stod som värd.

I ett inlägg på Facebook hade Åhléns en reklam med en bild på en mörkhyad pojke, mer eller mindre utklädd till lucia, och det räckte med det för att det hela skulle spåra ur.

En överväldigande majoritet av kommentarerna tyckte att lucian var en söt liten pojke, men andra var inte nöjda.

Kritiken gick för det mesta ut på att det inte passar med en pojke som lucia, andra fokuserade på att hudfärgen var "fel" och även om de flesta kritiserade Åhléns var det en del som riktade sitt hat mot självaste pojken.

Det är sorgligt då det handlar om ett barn som inte har gjort någon skada och som inte kan försvara sig.

Tyvärr gick det hela så långt att familjen till slut bad om att få ta bort bilden på pojken.

DET STÄMMER

Om det nu var varuhuskedjans syfte så lyckades den med hästlängder, då till och med självaste kulturminister Alice Bah Kuhnke klädde ut sig till lucia till stöd för pojken.

Men oavsett vilken anledning Åhléns hade i bakhuvudet så kan man konstatera följande: det är ett privat företag. Det får marknadsföra sina produkter på vilket sätt det vill oavsett om vi gillar det eller inte.

Detta innefattar att butiken får ha vilken sorts lucia den vill, oavsett om det är en pojke, en flicka, ljushyad, mörkhyad eller mittimellanhyad.

Och det här handlar inte bara om företag. Skolor får också ha vilka luciatåg de bäst vill så länge som det är förankrat bland de barn som ska vara med i tåget.

Om barnen vill ha en pojke som lucia ska de få ha det och om de vill ha pepparkaksgubbar med i luciatåget borde de också få ha det utan att skolpersonal ska bry sig om ifall en eller två personer eventuellt kan ta illa upp.

JAG SJÄLV

Det handlar bara om en personlig preferens då jag anser att det blir mer stämningsfullt när en flicka får representera ett kvinnligt helgon.

Men det är inte ett politiskt ställningstagande. Om ett luciatåg inte ser ut som jag vill är det inga problem.

Ju yngre barnen är desto större frihet borde de dessutom få. Små barn förstår ofta inte traditionen bakom lucia. De vill bara klä ut sig.

I slutändan är det trots allt det lucia handlar om: barn och ungdomar som får göra saker på sitt sätt.

Varje luciatåg är unikt och ger olika minnen.

JAG MINNS

Jag minns högstadiets luciatåg där jag inte var med eftersom jag var "för cool" för det och jag minns även gymnasietidens luciaframförande som var sagolikt fin och där många från kören fick chansen att briljera med sina sångröster.

Luciatraditionen förblir en fin tradition oavsett hur den framförs och oavsett vem som är lucia.

Och visst kan man ha synpunkter på hur luciatåget borde se ut. Men när dagen väl är över återstår bara minnet av att ens eget barn sjöng bäst, trots att munnen var stängd under hela föreställningen.