Under våren har Asbyborna fått lyssna på prat om båtar och författaren Petter Karlssons sommarminnen.

Församlingshemmet har varit välbesökt och så även i onsdags kväll när föreläsningsserien avslutades med biodlaren Johann Langs kunskaper om drönare, drottningar och arbetsbin.

Gunnel Ydrefors som är ordförande i Asby föreläsningsförening berättar att man anordnat träffar i snart 70 år.

– Vi försöker ha så olika ämnen som möjligt, säger hon.

Stort intresse

Gunnel berättar att det funnits önskemål om ett biodlarföredrag sedan en tid tillbaka. Kvällens huvudperson har också märkt av intresset under sina kurser om bioodling, som han håller i Huddinge.

– Under tio års tid har kurserna varit fulla, säger Johann Lang.

Eldsjälen har sysslat med bisamhällen i många år.

– Det finns inget bättre sätt att nalka sig naturen. Det är en ekologi i naturen som är oslagbar, berättar han med passion.

Allt började egentligen med en slump för Johann, då han köpte ett sommarhus i Nästången.

Visserligen hade han gått ett par bioodlingskurser på 1970-talet i sann ”gröna-vågen-anda”, men att bo i radhus och ha bin passade inte riktigt ihop.

1975, när familjen flyttade in i sitt nyköpta sommarhus, upptäckte Johann att det fanns bin i bjälklagren.

Annons

– Har jag bin i huset så ska jag bli biodlare, berättar Johann att han tänkte.

Erfaren biodlare

År av engagemang har resulterat i kursboken ”Bin till nytta och nöje”, som är skriven tillsammans med Carl Otto Mattson. Genom åren har han dessutom utbildat drygt 300 personer i biodlingens konst.

– Det är en del av det roliga, att man träffar så mycket olika människor.

Naturligt samhälle

Under onsdagskvällen fick åhörarna en inblick i binas värld och dess styrkor och faror.

– Det naturliga är att vi aldrig kan tvinga oss på bina. Trivs de inte så flyttar de.

– Det finns inget djur som har en finare förmåga att visa när det är något olag i naturen, utvecklar Johann.

Han berättar att storskaliga jordbruk, där allt odlas ensidigt, har blivit ett hot mot bisamhällena.

– Inom biodlarkretsar kallar man det för ”gröna öknar”.

– Det finns också ett hot som man inte pratar så mycket om och det är kemin i lantbruket, förklarar han.

Smakade sött

De som kommit till församlingshemmet fick inte vara lära sig om honungens tillkomst utan även avsmaka frukten av vad ett bisamhälle ger. Glasburkar med guldfärgat innehåll i skiftande nyanser stod redo att ge Asbyborna ett sött avslut på kvällen.

– Det är blommorna som avgör färgen, säger Johann, och håller fram en burk från naturens skafferi. Sommarhonung står det snirkligt skrivet på etiketten.