Sociala medier är den vanligaste arenan när politiker utsätts för hat och hot. Närmare hälften som utsatts uppger att det kommit den vägen.

Fakta: Kommunpolitiker

I Sverige finns drygt 36 800 politiskt förtroendevalda på kommunal nivå.

De flesta är s..

Fakta: Kommunpolitiker

I Sverige finns drygt 36 800 politiskt förtroendevalda på kommunal nivå.

De flesta är så kallade fritidspolitiker, det vill säga att man ägnar sig åt politik vid sidan av sitt vanliga arbete.

Ofta får politikerna ersättning per sammanträde. Bara fyra procent av kommunpolitikerna är hel- eller deltidsarvoderade. Det genomsnittliga heltidsarvodet för kommunstyrelsens ordförande är 57 100 kronor i månaden.

Källa: SCB, 2015

Var tredje har blivit trakasserad genom telefonsamtal eller möten med personer, lika vanligt är det med brev, e-post eller sms. En politiker uppger att hen blivit överfallen under en promenad, en annan att hotet förmedlats via en tredje person.

Upprepade gånger

I en enkät har politikerna fått svara på frågor kring hot, kränkningar och trakasserier. Vi skickade enkäten till de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelserna för Vetlanda, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Aneby och Ydre kommuner. Svarsfrekvensen var drygt 54 procent.

Av de som valt att delta i enkäten uppger 40 procent att de utsatts för hot, kränkningar och trakasserier under den senaste mandatperioden. Flera har blivit utsatta upprepade gånger.

Men få väljer att polisanmäla. De flesta menar att det händelserna inte varit tillräckligt allvarliga. ”Eftersom det varit mest av karaktär kränkning har jag valt att inte polisanmäla” skriver en politiker. Det förstärker bilden av att acceptansen för vad politiker ska tåla är högre. ”Man får lära sig tidigt att ”ta diskussioner” som man inte skulle acceptera som privatperson” skriver en politiker som menar att många väljer att stå ut om de samtidigt känner att deras politiska engagemang kan förändra och påverka i positiv riktning.

En annan berättar att anmälan gjorts men att förundersökningen lades ner. Samma person tycker dock att det kändes viktigt att anmälan ändå gjordes.

Undviker ämnen

Flera av politikerna menar att hot, kränkningar och trakasserier i viss mån påverkat deras vilja att engagera sig politiskt. Någon uppger att det varit så i mycket stor grad.

Ungefär var tredje av de förtroendevalda som utsatts menar att det lett till att de undvikit vissa ämnen. ”Man väljer sina ord mer och man undviker att hamna i vissa situationer” skriver en.

Många tror att hot och trakasserier i längden kan leda till att politiker tystas. ”Det skadar demokratin på så sätt att färre vågar synas offentligt, engagera sig i samhällsviktiga frågor och att samhällsklimatet blir mindre öppet” skriver en. ”Eftersom det alltid är tungt att utsättas för hot, kränkningar och trakasserier, vare sig man är förtroendevald eller inte, så påverkar det demokratin och tilltron till varandra och samhället” skriver en annan. En politiker skriver ”Det gäller att erövra demokratin varje dag, men hot och så vidare gör det mycket svårare. Vi måste fortsätta arbeta för vårt öppna samhället med en demokrati som också är öppen och tillgänglig för alla”. Någon menar tvärtom att hot och hat inte påverkar demokratin alls. ”Som förtroendevald bör man stå upp för sin sak”.

Svårt att nyrekrytera

En majoritet av de svarande tror att förekomsten av hot, kränkningar och trakasserier påverkar möjligheterna att få medborgare att engagera sig politiskt. ”Det blir svårare och svårare att rekrytera nya. Det är flera erfarna politiker som inte vill lägga ned så mycket tid när klimatet att vara politiskt aktiv är hårdare från allmänhetens sida”, ”I dag väljer allt färre att engagera sig politiskt och vi behöver vara rädda om de krafter som finns”, ”Man vill inte offra sin integritet eller utsätta sig själv eller sin familj”, ”Varför ska man engagera sig och bara få dessa smutskastningar efter sig. Alldeles i onödan!” är några av svaren.

Ett par svarande tar upp mediabevakningen som en bidragande faktor till utvecklingen. ”Många är inte intresserade av att bli uthängda, inte minst i media, på oftast alltför lösa grunder” skriver en, medan en annan anser att media ”både hånar och skriver ner politiker. Media skall granska men ibland går man för långt i sina artiklar”.