Inte på mycket länge har vi i hela vårt land denna sommar längtat så mycket efter vatten. Bäckar och åar har torkat ut och djuren på betet frustar efter regn ifrån himmelen. Grundvattnet har sjunkit ordentligt och vi har bevattningsförbud i nästan hela landet. Detta har naturligtvis medfört stora bekymmer för inte minst våra bönder som hotas av stora ekonomiska förluster, och psykiskt lidande att se sina besättningar lida av torkan, detta ger en oro. Mina tankar går då till psalmisten som skriver ”Du för mig till vatten där jag finner ro” Hela vår existens hotas om vi inte får vatten.

En av Europas största sjöar är Vättern, unikt lämplig som dricksvattentäkt. Den försörjer idag 250 000 personer med dricksvatten, cirka 28 miljoner kubikmeter vatten, men sjön är så djup och stor att det motsvarar en centimeter av sjöns yta. Inom tio år försörjer den minst en halv miljon personer och inom ytterligare några decennier kanske flera miljoner.

Försvarsmakten har 20 övningsdagar per år, men vill nu öka till 50 dagar. Det innebär att det kommer skjutas 69 000 skott rakt ner i Vättern. Följden av skjutandet blir att det lämnas farliga ämnen som bly, koppar, legeringsmetaller och plastrester i vattnet. Ingen kan garantera säkerheten under övningsflygningar. Vi såg flygkraschen vid Kebnekaise som orsakade stora bränsle- och kemikalieutsläpp.

Annons

Ett gruvföretag, Tasman metals, planerar ett stort dagbrott av sällsynta jordartsmetaller vid Norra Kärr strax norr om Gränna, mycket nära Vätterstranden, en platå omkring tio kvadratkilometer stort område. Utredning om miljökonsekvenser pågår men risken för läckage av bly och andra tungmetaller, restprodukter vid utvinningen, ut i Vättern är uppenbar under mycket lång lagringstid med förändrat klimat.

Gruva eller vatten? Om vi vill säkra vattenförsörjningen för en halv miljon människor inom ett decennium måste vi välja. Att riva upp stora sår i naturen utan mycket hårda villkor är oacceptabelt. Vättern har tillräckligt med miljöbelastning redan, bland annat genom försvarets övningar, utan att behöva äventyra dricksvattenförsörjningen ytterligare.

Delade meningar finns naturligtvis. Arbetstillfällen, cirka 300 personer under 20 års drift. Detta är en kortsiktig vinst med, om olyckan är framme, lång konsekvenstid med mycket stora kostnader. Vem kan återställa en förorenad vattentäkt?

Vi har en skyldighet att förvalta jorden vi lever och bor på och inte exploatera uppenbart olämpliga brytningar nära miljökänsliga områden så att vi med gott samvete kan lämna över till våra barn och barnbarn.

Därför tar Kristna Värdepartiet, Distrikt Småland, sitt ansvar och säger nej till brytning i Norra Kärr.

Karin Hansson Lindgren

Kristna Värdepartiet, Distrikt Småland