Det är en diger och omfattande rapport som Statens haverikommission, SHK, har sammanställt och nu presenterar om vindkraftsolyckan i Lemnhult. Haverikommissionen var redan dagar efter olyckan i Lemnhult för att göra en platsundersökning. Kommissionen kunde konstatera att de skruvar som hållit fast det brustna skruvförbandet hade utmattningsskador som medförde att de inte längre kunde tåla den belastning de utsattes för. Statens haverikommission beslutade att utreda olyckan vidare och har genomfört intervjuer med berörda parter samt omfattande tekniska undersökningar om vad som orsakade haveriet.

Gå till botten

Haveriet innebar en totalförlust av vindkraftverket för ägaren Lemnhult Energi AB. Ingen person kom dock till skada. Tillverkare av vindkraftverket var Vestas Wind Systems som är en av världens största leverantörer av vindturbiner. Den 19 oktober 2016 hölls ett haverisammanträde på Wenner-Gren Center i Stockholm där utredningsledare Alexander Hurtig lovade att man skulle gå till botten med vindkraftsolyckan.

— Vår uppgift är att säkerställa att detta inte händer igen, sa han då.

Annons

Nu när slutrapporten är presenterad kan man konstatera att en rad fel har begåtts. Under installationsförfarandet skyddade man inte skruvarna eller tornsektionerna från regn eller snö. Vattnet påverkade muttrarnas smörjmedel vilket i sin tur ökade friktionen. De verktyg som användes vid installationen hade inte underhållits eller kalibrerats enligt verktygstillverkarens rekommendationer.

”Montörer som genomförde den slutliga förspänningen av skruvarna i förbandet hade ingen tidigare erfarenhet av sådant arbete och hade heller inte gått tillverkarens interna kurs”, konstaterar SHK.

Problem med skruvar

Utredningen visar att Lemnhult vindpark under de drygt tre år som vindkraftsparken varit i drift haft problem med lösa och trasiga skruvar i vindkraftverken. Dessa brister rapporterades inte av verksamhetsutövaren Lemnhult Energi till länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för verksamheten. En av rekommendationerna som SHK nu går ut med är att länsstyrelsen ska se till att verksamhetsutövaren ska ta fram tydliga rutiner för hur rapporteringen om utövarens egenkontroll ska ske för att i framtiden säkerställa att myndigheten får kännedom om händelser som kan leda till olägenhet för människors hälsa och miljön.

Flera aktörer får påpekanden i SHK:s säkerhetsrekommendationer efter olyckan. SHK noterar att kommunen inte begärde in teknisk dokumentation för tornkonstruktionen. Boverket ska därför delge kommunen undersökningsresultatet och påpeka att plan- och bygglagens krav på bärförmåga gäller för hela vindkraftverket.

Checklista för kontroll

Vidare rekommenderas tillverkaren Vestas att instruktioner och manualer i fortsättningen ska följas på alla byggarbetsplatser. Arbetsmiljöverket ska utveckla en checklista för kontroll av maskintypen vindkraftsverk.

”Det går dock inte att säga att fler arbetsplatsbesök eller kontroller av monteringen på plats skulle kunna ha förhindrat olyckan. Såvitt haverikommissionen känner till finns det inte någon kontroll som hade kunnat göras som hade svarat på om rätt förspänningskraft hade uppnåtts”, skriver dock SHK i sin utredning.