LÄSER DU I APPEN? Läs hela granskningen om fallet Alex här

Familjen Nilsson menar att ärendet från början kantats av en hel del märkligheter. Bland annat visade sig den arbetsterapeut som kommunen gav i uppgift att göra en ny ADL-utredning arbeta som biståndshandläggare.

Vilken betydelse har det?

— Det har ingen betydelse. Den här personen är legitimerad och har mandat att göra bedömningar. Vad man har för anställning i kommunen har ingen betydelse.

Anas Abdullah tillbakavisar att han anser att kommunen inte behöver ta hänsyn till ADL-utredningar och att det är handläggaren som bestämmer.

— Jag vill inte gå in på individärenden, men handläggaren fattar beslut och gör bedömning utifrån vad som kommit in i ärendet. Men det är inte så att det inte spelar någon roll vad arbetsterapeut, läkare eller psykologer säger, det är klart att vi tittar noggrant på det. Våra LSS-utredningar bygger på att vi får utlåtanden.

Enligt Abdullah är det kutym att skjuta fram beslut i väntan på exempelvis läkarutlåtanden.

— En månad är rimligt, men det beror på från fall till fall. Men sen måste vi fatta ett beslut. Skulle det komma ett utlåtande efter så kan man ansöka igen och vi kan fatta beslut på nytt.

I det här fallet hade familjen blivit lovade en oberoende, neutral utredning. Ändå skulle mejlen gå via dig. Varför då?

Annons

— Vid något tillfälle gjorde vi bedömningen att en person inte behövde ha mejl eftersom denna inte var anställd av Tranås kommun. Men där ändrade vi oss och ordnade med inlogg och mejl för att underlätta direktkontakt. Där uppfattade jag att vi lyssnade in synpunkter och gjorde ny värdering, säger tf socialchef Camilla Tjäder.

Men kan ni förstå att det inte uppfattas som oberoende när mejlen ska gå via Anas Abdullah?

— Konsulten jobbade ju på uppdrag av Anas och Tranås kommun, fast personen hade inte en regelrätt anställning. Mer neutral än så kan man inte bli, det är inte möjligt, säger Tjäder.

Ni har heller inte velat lämna ut kontaktuppgifter till en extern konsult som granskat er handläggning. Varför har ni inte gjort det?

— Konsultens uppdrag var inte att kommunicera med kund utan att bistå i en specifik frågeställning. Där backade vi. Den konsulten behövde känna till att hon skulle bli kontaktad, säger Tjäder.

Den här mamman upplever att det funnits situationer som varit hotfulla. Bland annat ska du ha ringt till henne och skrikit att hon ”inte ska skicka ett jävla mejl till”.

— För det första är vi myndighetspersoner, vi kan inte bete oss hursomhelst. Vad den enskilde upplever och uppfattar kan jag inte ta ansvar för, säger Anas Abdullah som menar att man försöker vara tillmötesgående men att det ibland finns situationer där man måste sätta ner foten.

— Jag som chef måste ta ansvar, det är en arbetsmiljöfråga när exempelvis handläggare blir utsatta. De gör sina jobb och sina bedömningar, är man inte nöjd så har man rätt att överklaga. Men man får inte komma och knacka på dörren och säga att jag vill ha det eller det, det funkar inte så. Det här är ingen korvkiosk, vi jobbar med myndighetsutövning. Vi måste få chansen att utreda. Man kanske är van vid i Tranås att det ska gå fort och att man inte kan säga nej för att alla känner alla, men det funkar inte så, vi måste vara professionella.

— Att man som chef får ta lite obehagliga samtal med missnöjda kunder ingår i arbetsuppgifterna. Det här med myndighetsutövning är starkt och vi vet om att det finns mycket frustration. Vi är människor och det är klart att man ibland kan bli stressad och upprörd. Men min bild är att vi har en god ton och försöker bemöta alla på ett respektfullt sätt. Sen är det naturligtvis jättetråkigt att man har de här negativa synpunkterna, men jag uppfattar att vi ändå försöker motivera och förklara varför besluten tas och på vilka grunder, säger Camilla Tjäder.

LSS