En fastighetsägare i tätorten har byggt en friggebod på sin tomt. För att den inte skulle hamna för nära grannen ändrades den tänkta placeringen och huset uppfördes endast en meter från fastighetsgränsen mot allmän plats. Det godkändes av kommunen.

Från grannen fick tillsynsnämnden en anmälan om svartbygge. Ägaren till friggeboden uppmanades då att söka bygglov och fick det beviljat. Detta trots att byggnaden uppförts på så kallad prickad mark, vilken enligt detaljplanen egentligen inte tillåter byggnation.

— Att nämnden ändå valde att bevilja bygglov beror på att man betraktade det som en mindre avvikelse, säger samhällsbyggnadschef Michael Wirestam.

Annons

Grannen överklagade beslutet om bygglov till länsstyrelsen, som slog fast att det inte kan handla om en mindre avvikelse och upphävde tillsynsnämndens beslut samt återförvisade det till nämnden. Med en dom i mark- och miljödomstolen som utgångspunkt beslutade nämnden att inte starta något nytt tillsynsärende på den aktuella fastigheten.

En gång till

Det beslutet överklagades i sin tur till länsstyrelsen av den klagande grannen. Ännu en gång upphävde den instansen beslutet, med kravet att nämnden skulle ta upp ärendet på nytt.

Länsstyrelsens beslut överklagades till mark- och miljödomstolen av både nämnden och friggebodens ägare. Den instansen gick på samma linje som länsstyrelsen, vilket innebar avslag för de båda klagande.

Friggebodens ägare gick då vidare till mark- och miljööverdomstolen, som meddelat att man inte ger prövningstillstånd. Det innebär att mark- och miljödomstolens beslut ska gälla.

Tillsynsnämnden måste på nytt ta upp ärendet. Samhällsbyggnadsavdelningen har fått i uppdrag att arbeta vidare med det.

— Nu gäller det att hitta en lösning, säger Michael Wirestam.

Värt att notera är att det finns ytterligare 4-5 friggebodar i samma område som den aktuella byggnaden.