Regeringens förslag att stärka Sveriges folkhögskolor med 100 mkr är välkommet, men täcker långt ifrån det behov som finns.

Den första folkhögskolan startade i Danmark 1844. Hjärnan bakom folkhögskoleidén var Nikolaj Frederik Severin Grundtvig. Utan att ha någon som helst kunskap kan man dra den felaktiga slutsatsen att folkhögskolan är en mossig företeelse som har spelat ut sin roll. Inget kan vara mer fel. Dels står sig Grundtvigs grundteser väl även idag, dels förändras folkhögskolan hela tiden, snabbare än många andra skolformer, med och i sin samtid.

Folkhögskolorna har alltid legat i framkant när det gäller att fånga upp samhällets behov av utbildningar, de senaste årens vårdutbildningar för att täcka bristen på undersköterskor är bara ett exempel.

Grundtvigs revolutionerande grundtes ”Människa först – kristen sedan” stämmer, även i överförd betydelse, på folkhögskolans grundvärderingar också idag. Människa först, hur vi är, definierar oss och vad vi står för sedan. Bara den bildningstanken är oerhört viktig i samhället, där alltför mycket är polariserat och där schismer och klyftor bara ökar. Folkhögskolans roll och betydelse går inte att underskatta.

Grundtvig slog också ett mycket starkt slag för det ”levande ordet”, som enligt honom blir verkligt först när det används och uttalas. Han förespråkade i samklang med detta ett ”levande utbyte mellan lärare och elever”. Även här är folkhögskolan ett föredöme.

Folkhögskolan har funnits i Sverige sedan 1868 och redan 1876 startades den första folkhögskolan i Jönköpings läns regi. Folkhögskolor har alltså funnits i vårt län i 147 år! Och vi har inte spelat ut vår roll. Vi står upp för mångfald, vi älskar och ger utrymme för mängder av kulturuttryck, vi vill skapa en demokratisk plats där alla får vara med och påverka utifrån lust och förmåga och vi utjämnar varje år utbildningsklyftor i samhället. Alla Sveriges folkhögskolor kan berätta mängder av berättelser om hur människor har hittat sin plats på folkhögskola, där de har tillåtits växa och vara sig själva. Respekten för individen och tilltron till att alla kan om de ges chansen ger rent salutogena effekter. Utan folkhögskola får sannolikt vården ännu mer att göra och antalet människor utanför arbetsmarknaden växer.

Idag, 2023, har många folkhögskolor det mycket tufft. Folkhögskolorna i Jönköpings län, oavsett om de är offentligägda eller drivs som rörelsefolkhögskolor, har relativt sett goda förutsättningar. Men även om vi uppskattar att politiken i Region Jönköpings län tror på oss och verkar för oss, så förblir det ändå bara ett balsam på ett öppet sår. De statliga bidragen räcker inte längre till. Sedan 2015 har värdet för en deltagarvecka, som fördelas av staten via Folkbildningsrådet, stigit med endast 1,8 %. Totalt, och inte per år! En genomsnittlig svensk folkhögskola bidrar till samhället med cirka 7000 deltagarveckor per år, eller drygt 180 deltagare. Bara det senaste årets inflation har kraftigt påverkat många folkhögskolor.

Dessutom är det ett känt faktum att de extra resurser som tilldelades folkhögskolorna under 2021 och 2022 har dragits tillbaka. Endast tack vare de extra resurserna klarade sig många folkhögskolor. Risken är stor att flera folkhögskolor måste lägga ner under 2024.

Konsekvenserna av detta är att mycket personal har sagts upp på Sveriges folkhögskolor och färre människor ges möjligheten att få en utbildning, eftersom kurser läggs ner. Det är vår fulla övertygelse att en större ekonomisk investering i folkhögskolan är en långsiktig besparing – färre människor med vårdbehov och färre människor som hamnar utanför arbetsmarknaden. En investering i folkhögskolan är också en investering i demokrati, i mångfald, i mänskliga rättigheter och i en större respekt för medmänniskan och för olikheter.

Det är också en stor investering i människors självförtroende, självtillit och förmåga att själva ta makten över sina liv.

Vi är alltid öppna för en diskussion om hur vi blir ännu bättre. Dialog är bättre än tystnad. Men vi behöver också starka krafter, även politiska, som talar än högre och starkare för oss.

Många människor behöver folkhögskolan, som en plats för bildning, för utbildning, för demokrati och för alla människors lika värde. Värna denna fantastiska skolform. Vi gör så stor skillnad både för individer och för samhällsnyttan. Vi har funnits i över 150 år i Sverige och behövs mer än någonsin!

Patrik Luth rektor Sörängens folkhögskola

Anders Georgsson rektor Södra Vätterbygdens folkhögskola

Ole Busse rektor Ädelfors folkhögskola

Marcus Örebäck rektor June folkhögskola

Annika Freding rektor Mullsjö folkhögskola

Emil Alm rektor Värnamo folkhögskola

Johny Löhbern biträdande rektor Jönköpings folkhögskola

Samuel Klintefelt rektor Mariannelunds folkhögskola

Matilda Senewiratne rektor Sommenbygdens folkhögskola

Erik Ingvarsson rektor Braheskolan Visingsö