Annons

Annons

Annons

Annons

Kriget i Ukraina

5 punkter: Så kan ett Natomedlemskap se ut

Sverige kan vara på väg in i Nato. Det skulle ge försvarsgarantier från världens största försvarsallians men också betyda förpliktelser.

– Vi får nog vara beredda på att hålla vårt territorium öppet den dagen kriget kommer, säger Jacob Westberg på Försvarshögskolan.

Detta kan ett svenskt medlemskap innebära i fem punkter.

Text: 

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist, Nato-chefen Jens Stoltenberg och Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen under ett besök på Berga örlogsbas förra året. Foto: Fredrik Sandberg / TT.

Annons

1. Inga undantag för Sverige

Det första som bör påpekas, enligt de experter TT talat med, är att Nato inte är en överstatlig organisation, likt EU.

Försvarsalliansens 30 medlemmar bestämmer själva över sina trupper och sitt territorium.

Samtidigt finns inget medlemskap "light", sade Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen när han lade fram den finländska regeringens säkerhetspolitiska rapport nyligen.

I den svenska Natodebatten har det nämnts att Sverige bör få något slags undantag vid en eventuell ansökan, likt Danmark och Norge som under kalla kriget hade speciella undantag från utplacering av såväl kärnvapen som Natotrupp på egen mark.

Men Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, tror att det är fel väg att gå.

Annons

Om någon har idéer om att vi ska sätta in reservationer gällande vilka länder vi vill hjälpa så misstar de sig grovt. Det är ett säkert sätt att se till att samtliga 30 medlemsstater inte kommer acceptera en svensk ansökan.

Annons

Du går inte till Nato med en lista på "saker du inte vill göra", enligt Westberg – som till exempel vilka länder du är beredd att skicka trupper till. Där brukar Natolandet Turkiet lyftas i debatten.

Medlemsländerna fattar sina beslut i konsensus men trots detta är Nato en mellanstatlig organisation som inte kan bestämma över Sveriges huvud. Varje insats ska förankras i regeringen eller i riksdagen, och där krävs en majoritet.

– När du väl är medlem är det vi själva som bestämmer på vilket sätt vi ska bidra till försvaret av till exempel Turkiet, säger Westberg.

.

2. Sverige blir en del av Natos kollektiva försvar

Den mest betydande konsekvensen av ett Natomedlemskap är att Sverige skulle bli en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av säkerhetsgarantier enligt Washingtonfördragets artikel 5. Paragrafen har bara använts en gång – under terrorattackerna mot USA den 11 september 2001.

På motsvarande sätt har ett medlemsland beredskap för att stödja andra länder i alliansen i en situation där det kollektiva försvaret aktiveras. Länderna bidrar frivilligt med styrkor, som sedan återvänder när uppdraget är avslutat. Varje land står för sina kostnader.

.

3. Gemensam försvarsplanering med Nato

Vid ett eventuellt medlemskap behöver Sverige och Nato också genomföra en gemensam försvarsplanering för att harmonisera de båda sidornas försvarsplaner – utan att tumma på ett lands suveränitet, påpekar alliansen på sin hemsida. Försvarsplaneringen tar bland annat fasta på vilken typ av styrkor som skulle lämpa sig att sätta in vid olika tillfällen.

Annons

Annons

Innebär det att Sverige i ett scenario skulle kunna få Natotrupp utplacerad på Gotland?

– Det korta svaret är att om det är en del av en gemensam försvarsplanering inom Nato, att man ska kraftsamla resurser på svensk mark, ja då får vi nog vara beredda att hålla vårt territorium öppet den dagen kriget kommer, säger Jacob Westberg.

– Men det betyder inte att vi behöver ha en permanent närvaro i fredstid.

.

4. Större försvarsbudget

Sverige skulle också förbinda sig, enligt Washingtonfördragets artikel 3, att upprätthålla och utveckla förmågan att stå emot en väpnad attack. Det innebär stora belopp i försvarspengar, men de svenska partierna är redan överens om att satsa motsvarande 2 procent av BNP på försvaret.

En mindre del av försvarsbudgeten skulle läggas på att upprätthålla Natos organisation.

.

5. Inget krav på att tillåta kärnvapen

En annan fråga som många undrar över är kärnvapen.

Ett medlemskap skulle föra in Sverige under Natos "kärnvapenparaply", men Nato äger inga kärnvapen utan det gör medlemsländerna USA, Storbritannien och Frankrike. Därför skulle en utplacering av kärnvapen kräva bilaterala avtal.

I dag bedöms cirka 150 bomber vara utplacerade vid baser i Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland och Turkiet. Arrangemanget bygger på att dessa länder tillhandahåller stridsflyg som kan kärnvapenbestyckas.

"Medlemskapet skulle inte förplikta Finland att ta emot kärnvapen, permanenta baser eller trupper på sitt territorium. Exempelvis ställde de grundande medlemmarna Norge och Danmark i början av medlemskapet ensidiga restriktioner i fråga om medlemskapet", står det i den finländska säkerhetspolitiska rapporten som släpptes nyligen.

Annons

I en annan rapport beställd av finländska utrikesministeriet från 2016 slår författarna fast: "Inget av alternativen i fråga om medlemskap medför någon strategisk eller militär orsak för att Finland ska bli ombett att placera ut kärnvapen på sitt territorium eller att skaffa flygplan med dubbla användningsområden."

Annons

– Jag tror att samma sak skulle gälla för Sverige i händelse av ett medlemskap. Det är ingen som kommer att tvinga oss att ha kärnvapen utplacerade i fredstid, eller permanent närvaro av roterande Natoförband, säger Jacob Westberg.

Fakta

Fakta: Nato

(TT)

Den militära alliansen Nato, "The North Atlantic Treaty Organization", bildades 1949 av tolv grundarländer, däribland de nordiska länderna Danmark, Norge och Island.

Sedan dess har organisationen vuxit till 30 medlemmar. Det senaste nytillskottet var Nordmakedonien som blev en del av Nato 2020. 21 av Natos medlemmar är också medlemmar i EU.

Medlemmarna lovar varandra ömsesidigt militärt stöd vid en eventuell attack utifrån. Huvudpunkten är fördragets artikel 5.

För ett medlemskap i Nato ska flera kriterier uppfyllas. Två procent av BNP är inget krav men uppges som riktmärke i anslag till försvaret. Medlemsländer ska ha ett demokratiskt politiskt system som baseras på marknadsekonomi och en vilja att lösa konflikter på ett fredligt sätt. De ska också ha möjlighet och vilja att bidra militärt till Nato-insatser.

Varje beslut om en utökning av alliansen måste ske i konsensus bland alla medlemsländer.

Källa: Nato

Fakta

Fakta: Sverige och Nato

(TT)

Sverige är redan djupt integrerat i Nato. Sverige övar tillsammans med Nato och deltar i internationella insatser. Faktum är att Sverige bidrog till en Natoinsats redan 1995 när en bataljon skickades inom ramen för den fredsbevarande styrkan i Bosnien och Hercegovina.

Sedan dess har Sverige deltagit i insatser i Kosovo, Afghanistan, Libyen och Irak. Sverige ingår också redan i försvarsalliansens insatsstyrka "Nato Response Force" (NRF) på 40 000 soldater, om än i en mindre roll. Sverige har ett värdlandsavtal som, utifrån nationella beslut, lättare tillåter Natotrupper på svensk mark under övningar och kris eller ett krig.

Niklas Svahn/TT

Annons

Annons

Till toppen av sidan