När jag var ungefär tio år bestämde jag mig för att göra egen parfym. Rosor är ju, som alla vet, den förnämligaste av dofter, och en överdådigt blommande häck av vresrosor skiljde vår sommarstugetomt från grannens. Alltså plockade jag rosenblad och lade i vatten. De låg där och drog i något dygn eller så och resultatet blev vatten som luktade svagt, svagt av ros – om man satte näsan tätt intill. Så mycket till parfym var det inte, och jag blev möjligen besviken, det minns jag inte. Det jag minns var själva projektet – att skörda och tillverka min produkt.